Det började med 9 månader i magen. Det man inte riktigt förstod var att man skulle få en liten bebis. Det låg en människa i min magen. Bara det är ett mirakel och jag upplevde aldrig att graviditeten var jobbig utan spännande och kul att se hur magen växte.
När den började närma sig sitt slut så kom det efter 18½h kl 02:40 en liten tjej på 3260g och 51cm lång.
Jag har nog aldrig varit så lycklig i hela mitt liv :)
Det har hänt jätte mycket under ett år med vår underbara Emilia. Hon växer så det knakar och från att ligga som ett litet kolli till att ta sig fram och upptäcka världen, pratar och förstå vad man säger. Det är helt sjukt, man förstår inte riktigt det när man håller ett litet knyte i famnen på BB.
Från dag 1 har Emilia nästan alltid varit glad, vaken och pigg. Hon har varit väldigt lätt att sätta olika rutiner på och som förälder och bebis/barn tror jag att det är väldigt viktigt då de finner någon slags trygghet i detta.
Det händer otroligt mycket under det första året och vissa veckor händer det något varje dag.
Det är jätte svårt att sätta ord på ett helt år med en underbar tjej som Emilia. Dagarna är fyllda med massa energi och bus från hennes sida.
Man ska väl inte säga att alla dagar är guld och gröna skogar. Emilia har haft sina dagar som har varit jobbiga men det är charmen med det hela för det är då man njuter när de där glada dagarna kommer tillbaka.
Att bli förälder för första gången är något riktigt stort och häftig upplevelse. Jag och Jocke satt och pratade om det och det är så sjukt hur han upplever vissa saker och jag upplever det på något helt annat sätt.
Jag undrar vart detta år har tagit vägen men jag har kommit fram till att man lever ju så i nuet och man tar dagen som det komme så det är inte konstigt att tiden springer iväg!
Det som är mest kul är att man har fått träffa många härliga
föräldrar och skapat många nya kontakter som jag hoppas och vill
fortsätta att hålla även när man börjar jobba! Å det som är mest kul att
alla är i nästan samma ålder märkligt att det bara är killar ;)
hahaha... någon potentiell pojkvän i framtiden vem vet? ;) hahaha...
Det är jätte svårt att sätta ord på det första året men det är ju NU hon börjar bli en egen individ med egen vilja och hon börjar visa sin personlighet! Det är nu allvaret börjar med uppfostran och visa vad som är rätt och fel! Det kommer bli måna härliga år framöver med massa skratt och en och annan tår också!
Älskar dig EMILIA! :)
